Studentens mentala bakfylla

Svea vår moder hugstor och skön,
manar till bragd som i fornstora dar,
vinkar med segerns och ärans lön,
med den skörd utan strid man ej tar.
Aldrig slockna då känslans rena brand,
aldrig brista må trohets helga band,
så i gyllene frid som i strid.
Liv och blod för vårt fädernesland!
Liv och blod för vårt fädernesland!
Hurra!

Så lyder den andra versen av studentsången som inom den närmaste månaden kommer att sjungas runt om i Stockholm av glada studenter som speglar sig i det de tror sig vara vuxenlivet. Vissa kommer ha en behaglig sommar och där efter studier eller yrken som kallar samtidigt som löven faller. Hurra!

Dessvärre kommer många istället vakna upp i arbetslöshet och osäkerhet inför vad hösten kan erbjuda. Kommer jag verkligen fixa ett jobb? Kommer det lösa sig? vad händer om jag inte får ett jobb? Denna mentala bakfylla från gårdagens student komer göra ont, men det är ingenting mot hur ont det kommer göra när klimatet kallnar och du står där utan arbete och en känsla som bara frågar sig ”var det inte mer än så här det blev” Hurra!

Vad gör då vår regering i denna kristid? Blir det billiga hyresrätter för dom utan jetset-familjer eller slår de till på en gigantisk satsning på statliga jobb för att kicka igång ekonomin och skapa mindre fattigdom i ungas liv? Nej!

Istället blir det jobbdagis, dit arbetssökande ska dra sig för att förnedrande sitta och söka efter jobb som inte finns, för att få ut sin a-kassa som inte räcker till. För de unga som går ut finns ingen a-kassa, då väntar istället jobbcoaching och jobbgaranti. Jobbgaranti? Ja, om du varje dag söker vartenda skitkneg du lyckas hitta inom telemarketing och snabbmat får du ersättning, eller om du lär dig att designa din egna hemsida genom HTML eller någon annan helt värdelös åtgärd får du 134 kronor om dagen, 5 dagar i veckan. På 4 veckor får du alltså 2680 kronor. Hurra!

Hur fan skulle det kunna generera fler jobb om folk lär sig skriva CV på ett bättre sätt, det enda som skulle kunna hända är att folks CVn blir bättre, men det har ingenting med antalet arbeten som finns att göra. Vem fan vill sitta och söka tjänster som inte finns och vem fan vill bli arbetslös?

Här följer andra versen ur ”Soldatsång” som jag föreslår som första och enda vers när vi nu ska sparkas ut i vuxenlivet

Först binder man i band
vår tanke och vår hand
och skickar oss att mörda sen för kung och fosterland,
att offra liv och lem
för kära och för hem … ?
Åhnej, för guld åt ockrarna och för att göda dem!
För räntor och kuponger
man hetsar oss till mord
och rusar oss med sånger
om hem och fosterjord.
Kamrater, vad ska bli
vårt svar? Jo, myteri!
Hurra! Hurra! Hurra!