JAG HAR EN DATOR!

Jag har en dator. Jo visst. Jag har haft datorer tillgängliga att skriva på, men det här, det här mina vänner, det här är min absolut första Mac. Jag är tillbaka…

Gud hatar världen

Såg en dokumentär om dessa störtsköna stollar i veckan. Skönare låt får man leta efter, hittar jag mp3-filen vet i alla fall jag vad som kommer toppa min spellista…

Skön församling…

Kapitalismens omöjlighet i klimatfrågan

 Varje dag du läser tidningen. Varje dag du kollar på TV. Varje dag du går på stan. Reklam. Du ska konsumera mera, du ska konsumera nytt och du ska konsumera snabbt. Du behöver produkterna. Marknadens principer bygger på det enkla förhållandet ”tillgång och efterfrågan”. En liberal skulle antagligen hävda att produkter bara är någonting som marknaden introducerar om det finns en efterfrågan. Ingenting kunde vara mer fel. Marknaden har enbart ett intresse av att sälja och maximera vinster.

     Givetvis finns det några saker som vi alltid kommer att ha en naturlig efterfrågan på, nämligen våra basala behov såsom vårt behov av att äta, tak över huvudet och så vidare. Resten av behoven har marknaden på ett eller annat sätt skapat åt oss, för att kunna öka produktionen. Missförstå mig rätt (helt sjukt uttryck, men man säger så), Jag älskar min ipod, jag älskar Apples underbara datorer och mobilen är en fruktansvärt skön pryl, men det handlar inte om tillgång och efterfrågan.

     Skulle det handla om tillgång och efterfrågan skulle det inte finnas skoaffärer med 30000 skor (mardröm, jag hatar att handla skor), eftersom det inte handlar om behovet att gå för att slippa skada fötterna (relativt basalt), utan enbart att passa in i sammanhang där det krävs att du har ett visst par skor för att få marknadsfördelar i det långa loppet (ska du söka jobb tar du inte på dig mystofflorna).

     Tillång och efterfrågan är alltså mer komplext än hur det låter. Konsumtionens nödvändighet likaså. Varför måste vi konsumera? Därför att företag måste fortsätta gå med vinst och öka produktionen. Vad händer när hela världens företag ökar produktionen? Vi använder mer av våra resurser, och släpper därför ut mer. Vi skövlar, pumpar, producerar, allt för att öka vinsten.

    Liberala debattörer kommer alltid fram till samma slutsats gällande klimathotet: överlåt det till marknaden, då denna kommer att möta konsumenternas efterfrågan på varor som produceras hållbart, marknaden är alltid effektivast. Bullshit! Varför? För att det förutsätter att vi ska öka produktionen ytterliggare, vilket i sig är en motsättning. Ett annat problem med marknaden är att den är överordnad allt, men inte är det minsta demokratisk. ”Men vadå, marknaden är visst demokratisk, om konsumenterna inte vill ha en produkt kan de köpa en annan”, samtidigt ska vi enligt liberalerna inte bojkotta något eftersom ”det leder till att de människor som jobbar i den smutsiga fabriken och är inlåsta om natten då förlorar sina jobb och hamnar ännu djupare i fattigdomen”. Vad är då lösningen? Fortsätt konsumera!

     Någonting annat som ofta kommer upp i debatten är frågan hur vida vi bör lagstifta om hur mycket utsläppen måste minska fram till olika årtal. Liberalernas svar ”låt marknaden sköta jobbet”. Varför ska vi låta marknaden sköta sig själv? Om vi vet hur mycket utsläppen måste minska kan vi lika gärna lagstifta om utsläppen så vi mer eller mindre kan garantera att minskningen sker. Det finns alltså ingen annan anledning till att ”låta marknaden sköta jobbet utan lagar” än att ”marknaden” kommer att skita i det och minskningen av utsläppen kommer bli mindre än vad som krävs.

     Tekniken finns, men den är för dyr för att tillämpa. Vi kan producera hållbart men det är dyrt, och liksom all annan ny teknik måste det investeras i den för att den ska bli billigare. Sverige lägger i budgeten för 2008 ca 3 miljarder i sin klimatbudget, detta kan jämföras på försvarets 40 miljarder. Om vi skulle skrota försvaret eller helt omorganisera det till att enbart arbeta under FN-mandat skulle alltså mycket mer kunna göras (fast det är roligare att leka krig i skogen förstås).

     I Sverige äger 1 % av befolkningen 24 % av Sveriges samlade tillgångar. De äger 32 % av de finansiella tillgångarna, eller i siffror: 664,96 miljarder. I denna siffra är alltså fasta tillgångar exkluderade. Jag vet i alla fall vad jag tycker vi ska göra…