Var är media på väg?

Jag ska inte ta en obehaglig vändning i bloggen bara för att jag inte skrivit på ett tag och nu tänker skriva om något samhällsinriktat istället för folköl/bitter inriktat. Det här är bara undantaget som bekräftar regeln.

VAD FAN ÄR GREJEN MED ATT VISA KLIPP OCH BILDER PÅ KILLEN SOM SKÖT IHJÄL ELEVER I FINLAND? Det är vidrigt, respektlöst och korkat. Det är vidrigt då medierna gottar sig i hans sjukhet, det är respektlöst mot hans familj men också för ofrrens och det är korkat då psykotiska människor ser att de efter döden kommer nå fram med sitt budskap (ja, om man nu kan tolka ”yu vill daj next” på knaglig engelska). Det finns ingen respekt inom mediavärlden, den låter sig haffas av den kollektiva chocken i Finland.

Nu ska jag koncentrera mig på min lektion. Jag sitter uppdaterad på ”macroumers byersguide”, så när den nya uppdateringen kommer och jag får min superdator kommer jag nog, om inte annat än i ren tristess, skriva betydligt mer

Buuty mafukka bäjs klabb

Jag har funderat lite. På att kirra en klubb. En dirty-ass-mutha-fucka-klubb. En klubb som spelar booty bass, dirty south och ghettotech. Vad jag vet tillhör inte dessa musikstilar vanlighetern på stockholms dansgolv, som istället verkar ha en oändligt lång crush på indiepop och suedemusik (den senare kommer nog kvarstå, erik prydz dör aldrig).

Jag vet inte om idéen är särskilt bra. Jag kommer få mycket skit för den vulgära musiken som spelas. Hey, don´t hate the player!

Jag har börjat titta runt på lite klubblokaler och så, men stockholm verkar inte vara välsignat med särskilt många sådanna. Det här blev ett pissinnlägg. Jag erkänner. Ingenting intressant att skriva om och för mycket punkter. Bittert.

Hare.

Gnällkärring Zeke

Jag har klagat på det förut, och jag tänker göra det igen. Människor som kommer försent och dräller in och människor som pratar under genomgång. Det är jobbigt. Inte för att jag inte hör läraren, utan för att jag märker att läraren tycker att det är påtagligt och jobbigt. Det skapar den där osköna känslan där läraren till en början höjer rösten lite, sedan tystnar och sedan börjar igen.

    Tro mig, jag har inget problem med människor som kommer in och håller käften, eller folk (som jag just nu) gör andra saker under lektionen än att lyssnar (även om jag låtsas).

Min ångest har lättat och jag är inte längre av den uppfattningen att jag helt säkert kommer dö i en nervsjukdom eller cancer. Givetvis kan jag inte vara säker, men det går på.

Nu ska jag lyssna en stund. Hare.

Krämpor kommer och går, hypokondrin består

I sex veckor har jag nu lidit av hypokondri, eller något liknande, eller cancer. Hitils har jag trott att jag haft dessa Sjukdomar och åkommor:

1. Blodpropp

2. Cancer i benet

3. Cancer i handen

4. MS

5. ASM eller något liknande (hemsk muskelsjukdom som djör att du förtvinar till döds)

6. Skelettcancer

7. Hudcancer

Det är alltid samma sak. Jag känner av ett symtom, googlar det och hittar det värsta. Ev. känner jag igen symtomet och då börjar pulsen gå upp direkt. Ångest sköljer över mig som en tsunami och sedan tror jag att jag ska dö. Det är hemskt.

Evolutionsprovet gick för övrigt bra, åtminstonde vill jag tro det. Efter plugget träffade jag Alex och gick som vanligt och spatserade södermalms gator och kajer fram pratandes om stora och små saker. Mest små. Men ibland kommer man även in på de större.

Alex trampade i hundskit och gjorde sedan en utläggninging om att man borde skjuta alla hundar. Efter en stund gick han över till att det var hundägare som borde skjutas, om de inte tog upp bajset. ”tantjävlar som inte ens kan böja sig ned, varför ska de ha hund för?” undrade den upprörda pojken. Ensamhet är än ett främmande begrepp för min kamrat. Och tur är väl det.

Godnatt.

En hel dags plugg

Ja, det är vad som väntar. I eftermiddag väntar det stora provet, evolutionsprovet. Har håltimme tills dess så jag antar att det bara är att sätta igång.

Mina hörlurar har gått sönder. En av pluggarna har lägre volym än den andra, det är tråkigt. De var värdelösa även när de funkade, eftersom dessa plug-ins håller ALLT ljud ute så är det ju självmord varje gång en större gata ska passeras. jaja, nu ska jag plugga… Nu.. Ska fixa kaffe först. Sen. Snart. Lat.

Dagens tips!

Nu hoppas jag fan att det här fungerar, men det ska det nog göra, om inte kan nu ju copy + paste grejen.

Hur som haver är det en sjukt bra låt. Den har kvalitéer ut över det normala. de har de en dvärg i bandet, som inte nog med det tvingat sin flickvän ta livet av honom. Han förlorade ena ögat men överlevde. Det är en sjukt bra video. Det är fet rap. Det handlar om kompisar som dör för gatan. Allt är perfekt

Army of dreamers

Hittade en lapp som jag skrev ned i morse efter en absurd dröm. Jag ska återge exakt vad som står, inte för att det kommer ge så mycket, men om någon har en skön psyko(pat?)analys till mig så kan ni väl lägga en kommentar.

”Ute vid typ en golfbana. Rsatade hunden (schäfer jag fått av någon i Jolians släkt). Fiskar i en sjö med lina (antar att det fanns en krok på denna). En krokodil kommer och jag svingar linan så kroken fastnar. Gör så två gånger. Sedan träffar jag mannen i ansiktet”

Jag har för mig att det dök upp en herre som jag även den satt kroken i, med flit. Hemskt.

Kan jag inte börjar drömma sköna saker i stället? Jag har 2 gånger i mitt liv drömt att jag kan flyga, underbart. Jag har drömt att jag vunnit högsta vinst på lotto (jobbigt när man vaknar dock) och drömt om sex, men inte nog med det. Jag har drömt att jag blivit kär, i en fiktiv karaktär som jag inte känner. Jag vaknade och var nästan kär. Besvikelsen var enorm när jag insåg att allting var en dröm, och att ytterligare en dag väntade med allt det innebär; Borsta tänder, gnälla, äta, skola och sova.
Exakt en sådan dag väntar imorrn, PLUS ett prov i evolution vilket är ungefär som landstinget, säkert bra men fullständigt ointressant.

Lärarens humor(?)

Under dagens svenskalektion jag tidigare berättat om fick jag tillbaka ett störra arbete som jag i våras lämnat i från mig. Arbetet handlade om frisörers klasstillhörighet och var ett rörigt svammel utan substans. Kritiken stod på sista sidan, i två spalter. En plus- och en minuslista. Under minuset stod det att jag inte alltid skrev det rebriken angav samt att min källförteckning lite rörig (ja, jag har ju aldrig lärt mig hur man gör en sådan). På pluslistan stod att jag visade precision i språket, att det var intressant och tydligt, men inte nog med det. Överst på listan stod det: Fyndig rubrik!

Att ens skriva detta är sjukt, även om den skulle vara rolig. Nu var den inte rolig. Den var skittråkig, snudd på sarkastisk i sin klämmkäcka ton. Klippt med klass.

Jag undrar om hon tyckte att den var så rolig att hon verkligen ansåg att den skulle ligga högst upp på listan, eller om mitt arbete sög så hårt att hon gjorde det i ett desperat försök att klämma fram någonting positivt? jag lär få veta när betyget kommer, och jag vet inte vad som skulle vara mest sjukt.

Nu ska jag sova. Godnatt.

jaha, nu vet jag att alla i Nicaragua är snälla

Det har vår Svenskalärare sagt, i alla fall alla hon träffade. Jag älskar det. Den här sköna kulturrunkningen. I går gick vi igenom hållbar utveckling och tolkade begreppet utifrån olika perspektiv. Ett av de författade perspektiven som tog upp begreppet hållbart utveckling skrev att denna måste innehålla att kulturer bevaras. Givetvis får inte en ”kultur” förtrycka en annan, men helt ärligt känns det väldigt förlegat att tro att det finns ett egetvärde i att hålla kulturer i från varrandra.

Lektionen har bara börjat, så nu ser jag fram emot en timmes dötid. Man ska aldrig underskatta min svensklärare. En gång var jag helt säker på att det inte fanns något tråkigare än grammatik, men sedan tvingade hon oss att läsa Selma Lagerlöf.

Hare.

Skolan och datorer

Det här med skolan och datorer verkar vara en tragisk historia där vi aldrig får ljuset i tunneln. Eriksdalsskolan gjorde en enorm satsning runt 1996 där de köpte in ett gigantiskt antal datorer men sket i att anställa någon för support. Lösningen var länge en mystisk man vid namn IT-Robban, En Lärare utan mer koll på datorer än den vanliga 14åringen vid tidpunkten. Resultat var förödande. Skolan insåg inte att datorer behöver uppehåll och trodde antagligen även att en dator var en dator, och att det som skillde de nya från de äldre var utseendet. Under åttan köpte skolan nya, si sådär 6 år senare, om inte mer.

These days sitter jag på en två år gammal dator från IBM. Den är min egen och inte mer fucked up än de flesta andra pc-datorer som man använt under en tid. Problemet är att skolan blockat förmågan att instalera program, och trots bön hos datorteknikern får vi inte använda firefox. Jag lyckas inte instalera de. I stället tvingas jag sitta med internet-explorer och svära. Det är ett skämt. Det läcker som ett såll och desutom kopplar det än till en värdelös sökmotor. Jag blir så trött.

I dag ska jag träffa bergskrigaren, gatutuggaren, mannen, myten kurden. Jolian. Där efter bör jag nog förbereda mig inför provet i naturkunskap jag har på fredag. Det blir svårt, evolution är nämligen liksom tyngdlagen säkert bra, men så länge dessa två fortsätter så ser jag ingen anledning att lära mig de.